ÅMANHEDEN




{short description of image}Vägbeskrivning.-Dynområdet ligger öster om väg 363 från järnvägsstationen i Åmsele och i nordostlig riktning upp mot Åmsele by. När du kommer till Åmsele söderifrån svänger du höger vid den första avtagsvägen efter Åmseleskylten. Kör förbi industriområdet och efter en lång högerkurva stannar du till vänster om vägen vid en skogsväg. Härifrån måste du gå. Du går i riktning mot Hamptjärn som finns skyltat och när du kommer in i den gamla grustäkten följer du vägen längs täktens östra kant söderut upp på åsen. När du kornmer upp på åsen möts vägen av en annan väg och där stannar du. Nu befinner du dig på den plats där Vindelälvsåsen möter Juvikkammen.

{short description of image}Västerbottens vackraste dynområde och landets i särklass främsta isälvsområde. Så står det att läsa om detta område; den södra delen av Åmanheden som är beläget vid Abborträsket strax: söder om Åmsele. Se bilaga. Här kan man beskåda Juvikkammen, områdets längsta dyn, 1 900 meter, med en höjd på minst tio meter och Vindelälvsåsen en rullstensås av subakvatisk typ. Förr trodde man att även Juvikkammen vaf en rullstensås vilket till stor del berodde på dynens väldiga storlek, men också för att dynen i norr sammanfaller med den stora rullstensåsen, Vindelälvsåsen, och därför tolkats om en biås.
{short description of image}Fossila flygsanddyner.
Dynområdet här är den södra delen av två separata delområden som utgör Åmanheden. Förutom Juvikkammen består det av ett antal korta dynryggar sydost om byn och sydväst om Vindelälvsåsen finns det ett par relativt långa dynryggar varav Juvikkammen är en. Totalt finns här ett tjugotal dynryggar i olika form och storlek. Mellan dynryggarna finns det små myrar. Myrarna är sänkor som fyllts med grundvatten och därefter vuxit igen. Dynerna i området har förmodligen bildats i nära anslutning till inlandsisens avsmältning för ca 9000 år sedan. De har framförallt bildats av nordvästliga fallvindar från inlandsisen som komprimerats i den dalgång där dynerna finns.Tillkomsten har skett under olika tidsperioder, vilket bevisas av att vissa dyner vandrat upp på varandra.
{short description of image}Isälvsområdet I området finns också som tidigare sagts en rullstensås. Vindelälvsåsen. Den framträder väldigt tydligt i anslutning till dynområdet. då den är ca 10-20 meter högre än omgivande terräng. Den löper i sydostlig riktning ut i en sjö. Abborträsket. Där försvinner den en kort sträcka för att påträffas ca 300 meter längre åt sydost i form av en udde ute i sjön. Därifrån fortsätter åsen kontinuerligt i ca 3.5 kilometer. På bägge sidor om åsen finns det både dödisgropar och dödisgravar. Dödisgroparna utgörs i dag av tjärnar . l området finns även sk kammes som har en form av regellöst orienterade kullar som bildats ur en stagneranåe ismassa med mycket morän.
{short description of image}Täktverksamhet l området finns det också två vattentäkter , en är kommunens råvattentäkt och den andra är en privat vattentäkt "Prästgårdskällan." Den senare är en kallvattenkälla med mycket friskt och gott vatten. Den kommunala vattentäktens brunnsområde med tillhörande skyddsområde ligger på Vindelälvsåsen där den möts av Juvikkammen. Sedan 1970 har kommunen tagit sitt dricksvatten från täkten. En avslutad och delvis igenvuxen grustäkt finns också i området. Här har nästan hela åskärnan grävts bort på en sträcka av ca 150 meter. Det finns även fler mindre grustäkter som även dem har avslutats och vuxit igen.
{short description of image}Naturreservat? För dynområdena är det främst skogsbruket samt grustäkterna som utgör ett hot mot bevarande för framtiden, därför vill man göra detta område till naturreservat. Som motivering har skrivits att: "Hela området uppvisar ett flertal olika formobjekt av olika typer som samtliga är mycket intressanta ur vetenskaplig synpunkt. "Samt: "Att kunna uppvisa två ytterst karakteristiskt utbildade landformer som flygsanddyner och rullstensås med tillhörande kamesområde bildade av eolisk respektive glacial verksamhet i direkt anslutning till varandra är tämligen ovanligt."

Källor: Beckman, L.( 1989): Västerbotten 3/4 89: Isens spår i landskapet. Umeå
Naturvårdsenheten,Länsstyrelsen Västerbotten( 1986): Åmanheden.
Sporrong,H. (1993): Översiktlig naturinventering inom Vindelns kommun 1993.
Länsstyrelsen Västerbotten. ( 1970): Fastställelse av skyddsområde och meddelande av skyddsforeskrifter enligt 2 kap 64 § vattenlagen.